El presente habitual y el gerundio en euskara.
NON Erakusleak (nun erákusleàk) — Demostrativos NON | |
Singular | |
honetan (onétàn) | en este |
horretan (orrétàn) | en ese |
hartan (ártàn) | en aquel |
Plural | |
hauetan (aw-étàn) | en estos |
horietan (orí-etàn) | en esos |
haietan (ay-étàn) | en aquellos |
NON Leku-aditzondoak (nun lekú-adítzóndoàk)Adverbios locativos NON | |
hemen (émen) | aquí |
hor (or) | ahí |
han (an) | allí |
NONDIK Erakusleak (núndìk erákusleàk) — Demostrativos NONDIK | |
Singular | |
honetatik (onétatìk) | de este |
horretatik (orrétatík) | de ese |
hartatik (artátìk) | de aquel |
Plural | |
hauetatik (aw-étatìk) | de estos |
horietatik (orí-etatík) | de esos |
haietatik (ay-étatìk) | de aquellos |
NONDIK Leku-aditzondoak (núndìk lekú-adítzóndoàk)Adverbios locativos NONDIK | |
hemendik (eméndìk) | de aquí |
hortik (órtìk) | de ahí |
handik (ándìk) | de allí |
NORA Erakusleak (nórà erákusleàk) — Demostrativos NORA | |
Singular | |
honetara (onétarà) | a este |
horretara (orrétarà) | a ese |
hartara (artárà) | a aquel |
Plural | |
hauetara (aw-étarà) | a estos |
horietara (orí-etarà) | a esos |
haietara (ay-étarà) | a aquellos |
NORA Leku-aditzondoak (nórà lekú-adítzóndoàk)Adverbios locativos NORA | |
hona (ónà) | a aquí |
horra (órrà) | a ahí |
hara (árà) | a allí |
NOREKIN Erakusleak (norékìn erákusleàk) — Demostrativos NOREKIN | |
Singular | |
honekin (onékìn) | con este |
horrekin (orrékìn) | con ese |
harekin (arékìn) | con aquel |
Plural | |
hauekin (aw-ékìn) | con estos |
horiekin (orí-ekìn) | con esos |
haiekin (ay-ékìn) | con aquellos |
NOREKIN Pertsona-izenordainak (norékìn pertsóna-izénordáñàk)Pronombres personales NOREKIN | |
Singular | |
nirekin (nirékìn) | conmigo |
hirekin (irékìn) | contigo |
harekin (arékìn) | consigo (con él) |
Plural | |
gurekin (gurékìn) | con nosotros |
zurekin (zurékìn) | contigo / con usted |
zuekin (zu-ékìn) | con vosotros / con ustedes |
haiekin (ay-ékìn) | consigo (con ellos) |
Hiztegia ::: Vocabulario | |||
egon (égon) | estar | egun (égun) | día |
etorri (etórri) | venir | egunero (egúnerò) | todos los días |
joan (jóan) | ir | goiz (goyz) | mañana |
ibili (ibíli) | andar | goizero (goyzéro) | todas las mañanas |
hartu (ártu) | coger | eguerdi (egu-érdi) | medio día |
sartu (sártu) | entrar | eguerdiro (egu-érdirò) | todos los medio días |
-ten | (gerundio) | iluntze (illúntze) | anochecer |
…ero | todos los… | lan | trabajo |
Euskal Gramatika ::: Gramática Vasca
* El presente habitual («yo vengo diariamente», «yo suelo venir») se forma con el gerundio o forma habitual y el presente del verbo «izan» (ser)
* Este gerundio se forma añadiendo al infinitivo el sufijo -TEN (con los verbos acabados en n) o -TZEN (con el resto de verbos), con las elisiones o modificaciones eufónicas precisas, como:
egon + ten = egoten (egóten, «estando»)
joan + ten = joaten (joáten, «yendo»)
etorri + tzen = etortzen (etórtzen, «viniendo»)
hartu + tzen = hartzen (ártzen, «cogiendo»)
sartu + tzen = sartzen (sártzen, «entrando»)
* Por tanto «ibiltzen naiz» (ibíltzen nàyz) se traduciría como «suelo andar», es decir, «ando» (pero habitualmente).
Ariketak ::: Ejercicios
01. Egun hauek ederrak izaten dira (Egún aw-èk edérràk izáten dirà)
02. Egun onak dira (Egún ónàk dirà)
03. Egun hau ona da (Egún àw ónà dà)
04. Goizak hemen ederrak izaten dira, arratsaldeak ez dira ederrak izaten, txarrak baino (Góyzàk emén edérràk izáten dirà, arrátsaldeàk eztíra edérràk izátèn, txárràk bañò)
05. Nondik ibiltzen zara goizero? Hemen ibiltzen naiz, herrian (Núndìk ibíltzen zarà goyzérò? Emén ibíltzen nàyz, errí-àn)
06. Eta Maren, nora joaten da egunero? Maren, goizero, ikastolara joaten da bere izebarekin (Éta Márèn, nórà joáten dà egúnerò? Máren, goyzérò, ikástolarà joáten dà bérè izébarekìn)
07. Hemendik nire lanera egunero joaten naiz (Eméndìk nírè lanérà egúnerò joáten nàyz)
08. Hara joaten naiz nire osabarekin (Árà joáten nàyz nírè osábarekìn)
09. Nire osaba Luken han bizi da bere emaztearekin (Nírè osábà Lúkèn an bizí dà bérè emáztearekìn)
10. Orain handik dator gurekin (Oráyn ándìk datòr gurékìn)
11. Zu hona etortzen zara arratsaldero, ezta? Bai, jauna, horra joaten naiz nire amarekin (Zu ónà etórtzen zarà arrátsalderò, éztà? Bay, jáwnà, órrà joáten nàyz nírè amárekìn)
12. Nire senarra ez da hirira etortzen egunero (Nírè senárrà éztà irírà etórtzen egúnerò)
13. Ni hemendik horra nabil (Ni eméndìk órrà nabìl)
14. Zu hortik hona zabiltza (Zu órtìk ónà zabíltzà)
15. Artzeiz handik horra dabil (Artzéyz ándìk órrà dabìl)
16. Gu ez gara hortik hara ibiltzen egunero (Gu ezkára órtìk árà ibíltzen egúnerò)
17. Zuek goizero handik hona ibiltzen zarete (Zú-èk goyzérò ándìk ónà ibíltzen zarétè)
18. Haiek arratsaldero ez dira hortik hara ibiltzen (Áy-èk arrátsalderò eztíra órtìk árà ibíltzèn)
Ariketen itzulpena ::: Traducción de los ejercicios
01. Estos días suelen ser bellos.
02. Son buenos días.
03. Este día es bueno
04. Las mañanas aquí suelen ser bellas, las tardes no suelen ser bellas, sino malas.
05. Por dónde sueles andar todas las mañanas? Aquí suelo andar, en el pueblo.
06. Y Maren [«Mariano»],¿ a dónde suele ir todos los días? Maren, todas las mañanas, suele ir al colegio con su tía.
07. Suelo ir por aquí a mi trabajo todos los días.
08. Suelo ir allí con mi tío.
09. Mi tío Luken [«Luciano»] vive allí con su esposa.
10. Ahora viene de allí con nosotros.
11. ¿Tú sueles venir todas las tardes aquí, verdad? Sí, señor, suelo ir ahí con mi madre.
12. Mi marido no suele venir a la ciudad todos los días.
13. Yo ando de aquí a ahí (para ahí).
14. Tú andas de ahí a aquí (para aquí).
15. Artzéiz anda de allí a ahí (para ahí).
16. Nosotros no solemos andar de ahí a allí (para allí) todos los días.
17. Vosotros todas las mañanas soléis andar de allí a aquí (para aquí).
18. Ellos todas las tardes no suelen andar de ahí a allí (para allí).