Hiztegia ::: Vocabulario | |||
jakin (jákin) | saber | bazter (bázter) | rincón |
esan (ésan) | decir | atari (atári) | portal |
saldu (sáldu) | vender | behean (beéàn) | abajo |
lehen (leén) | antes | giltza (gíltza) | llave |
lehengo (leéngo) | primero, pasado, anterior | haritz (áritz) | roble |
madari (madári) | pera | arte (árte) | encina |
aran (áran) | ciruela | pago (págo) | haya |
sagar (ságar) | manzana | pinu (píñu) | pino |
laranja (laránja) | naranja | zumar (zumár) | olmo |
Euskal Gramatika ::: Gramática Vasca
Como vimos en la lección correspondiente a pasado de NOR-NORK, las formas del pasado del verbo *eduki se pueden utilizar como verbo auxiliar y formar los siguiente tiempos:
- Pretérito imperfecto del indicativo (traía): infinitivo del verbo (que en realidad es un participio) + -tzen + verbo auxiliar *eduki:
Ekarri (traer) = Ekartzen (trayendo) = Ekartzen nuen (Ekártzen nú-èn) = Traía (yo)
- Preterito indefinido del indicativo (traje): infinitivo del verbo + verbo auxiliar *eduki:
Ekarri (traer) = Ekarri nuen (Ekárri nú-èn) = Traje
- Condicional imperfecto (traería): infinitivo del verbo + -ko + verbo auxiliar *eduki:
Ekarri (traer) = Ekarriko = Ekarriko nuen (Ekárrikò nú-èn) = Traería (yo)
Ariketak ::: Ejercicios
- Nik aran asko jaten nituen nire amonaren baserrian (Nik arán askò játen nitú-èn nírè amónarèn basérri-àn)
- Zuk abesti eder bat entzun zenuen, ezta? (Zuk abésti edér bàt entzún zenú-èn, éztà?)
- Mikelek haritz eder bat ikusiko zuen mendi haietan (Mikélèk arítz edér bàt ikúsikò zu-èn mendí ay-étàn)
- Guk ere hori esaten genuen (Guk erè orí esáten genú-èn)
- Zuek madari batzuk erosi zenituzten herriko kalean (Zú-èk madári batzùk erósi zenítuztèn erríkò kaléàn)
- Haiek laranja batzuk baserriko zuhaitzetatik hartuko zituzten (Áy-èk laránja batzùk basérrikò zu-áytzetatìk artúkò zitúztèn)
- Nire lagun batek ikusi zuen (Nírè lagún batèk ikúsi zu-èn)
- Ez genuen ongi entzuten (Ezkénu-èn ongí entzútèn)
- Zer jaten zenuten Parisen? Asko jaten genuen, asko eta oso ongi (Zer játen zenútèn Parísèn? Ásko játen genú-èn, áskò éta ósò ongì)
- Madari bat hartuko genuen (Madári bàt artúkò genú-èn)
- Ez zuten etxea salduko (Etzútèn etxéà saldúkò)
- Atzo ikusi nuen herri honetan (Átzo ikúsi nu-èn errí onétàn)
- Izebaren etxean sagar bat jan zenuen (Izébarèn etxéàn sagár bàt jan zenú-èn)
- Telebista ona ekarri zuten atzo gure etxera (Telébistà ónà ekárri zutèn atzó gúrè etxérà)
- Ez nuen giltza eraman (Enú-èn gíltzà erámàn)
- Zer ikusi zenuen handik? Arte eder bat ikusi nuen (Zer ikúsi zenú-èn ándìk? Arté edér bàt ikús nu-èn)
- Laster jakingo genuen (Láster jakíngò genú-èn)
- Madari bat erosiko zuen (Madári bàt erósikó zu-èn)
- Gure mendi eta basoetan pago eta haritz asko ikusten nituen lehen (Gúrè mendí éta basóetàn pagó éta arítz askò ikústen nitú-èn leèn)
- Lehengo igandean, Donostiako lagun baten etxean egon nintzen (Leéngò igándeàn, Donósti-akò lagún batén etxéàn egón nintzèn)
- Ederra da baserria; behean atari handia du; eta gero gelak (Edérrà dà basérri-à, beéàn atári andí-à dù; éta gérò gélàk)
- Non ipini zenituzten atariko giltzak? Hemen ez daude (Nun ipíñi zenítuztèn atárikò gíltzàk? Émen eztáwdè)
- Atzo arratsaldean mendiko pinuak saldu genituen (Atzó arrátsaldeàn mendíkò piñú-àk saldú genítu-èn)
- Pago eta zumar haiek handi eta ederrak ziren (Pagó éta zumár áy-èk andí éta edérràk zirèn)
Ariketen itzulpena ::: Traducción de los ejercicios
- Yo comía muchas ciruelas en el caserio de mi abuela.
- Tú escuchaste una bella canción, ¿verdad?
- Mikel vería un bello roble en aquellos montes.
- Nosotros también decíamos eso
- Vosotros comprasteis unas peras en la calle del pueblo.
- Ellos cogerían unas naranjas de los árboles del caserío.
- Un amigo lo vio.
- No oíamos bien.
- ¿Qué comíais en Paris? Comíamos mucho, mucho y muy bien .
- Cogeríamos una pera.
- No venderían la casa.
- Ayer lo vi en este pueblo
- Comiste una manzana en la casa de la tía.
- Trajeron una televisión buena ayer a nuestra casa.
- No llevé la llave.
- ¿Qué viste por allí? Vi una bella encina.
- Pronto lo sabríamos.
- Compraría una pera.
- En nuestro montes y bosques antes veía muchas hayas y robles.
- El pasado domingo, estuve en la casa de un amigo de San Sebastián.
- Es bello el caserío; abajo tiene un gran portal; y luego las habitaciones.
- ¿Dónde pusisteis las llaves del portal? Aquí no están.
- Ayer a la tarde vendimos los pinos del monte.
- Aquellas hayas y olmos eran grandes y bellos.