Hiztegia ::: Vocabulario | |||
irabazi (irábazì) | ganar | arren (arrén) | aunque |
galdetu (galdétu) | preguntar | izen (ízen) | nombre |
josi (jósi) | coser | deitura (deytúra) | apellido |
-GARRI | digno de, causa de | eguerdi (egwérdi) | mediodía |
Euskal Gramatika ::: Gramática Vasca
El sufijo -GARRI añadido a las palabras posee dos significados: uno es el de «digno de» y otro el de «causa de»:
Interesgarri (intéresgarrì) = digno de interés, interesante
Ikusgarri (ikúsgarrì) = digno de verse, admirable
Maitagarri (Maytágarrì) = digno de amarse, adorable
Beldurgarri (Beldúrgarrì) = que causa miedo, temible
Mingarri (Mingárri) = que causa dolor, doloroso
La palabra arren equivale a «aunque» y se añade al verbo en infinitivo. Al estar el verbo en infinitivo sirve para expresar todo tipo de tiempos y personas, siendo entendido su significado en función del contexto en el que se expresa:
Bera etxera joan zen eta egia esan arren... (Bérà etxérà joán zèn éta egí-à esán arrèn...) = Él fue a casa y aunque dijo la verdad...
Haiek berandu etorri arren jaietara joan ziren (Áy-èk berándu etórri arrèn jáy-etarà joán zirèn) = Aunque vinieron tarde fueron a las fiestas
Zuk txarto hitz egin arren ulertzen dizut (Zuk txárto hitz egín arrèn ulértzen dizùt) = Aunque hables mal te entiendo.
Ariketak ::: Ejercicios
- Hantxe daukazue liburua: mahai gainean ipini dizuet (Ántxè dawkázu-è libúru-à: maáy gañéàn ipíñi dizú-èt)
- Zer galdetu dizue mutil horrek? (Zer galdétu dizú-è mutíl orrèk?)
- Eliza berri hori ikusgarria da; nahi baduzue, bihar erakutsiko dizuet (Elíza berrí orì ikúsgarri-à dà; nay báduzu-è, bi-ár erákutsikò dizú-èt)
- Hara joatean, izena galdetuko dizuete (Árà joáteàn, izénà galdétukò dizú-etè)
- Zuentzat mingarria izan arren, egia esan nizuen (Zu-éntzàt mingárri-à izán arrèn, egí-à esán nizú-èn)
- Zer esan zizuen amak hain berandu joan zinetelako? (Zer esán zizú-èn ámàk ayn berándu joán ziñételakò?)
- Eguerdian gure etxera etortzeko esan genizuen, baina zuek ez zineten agertu (Egwérdi-àn gúrè etxérà etórtzekò esán genízu-èn, báñà zú-ék etzíñetèn agértù)
- Lapur gaizto hark mugikorrak lapurtu zizkizuen (Lapúr gayztó àrk mugíkorràk lapúrtu zizkízu-èn)
- Jaun horrek nire izena galdetu dizue? (Jáwn orrèk nírè izénà galdétu dizú-è?)
- Non josi zizuten soineko polit hori? (Nun josí zizútèn soñékò polít orì?)
- Hilabetean bost eskutitz bidali nizkizuen (Illábeteàn bost eskútìtz bidáli nizkízu-èn)
- Ondo ez egin arren, euskeraz egin behar didazu beti (Óndo ez egín arrèn, ewskáràz egín beár didázu betì)
- Diru asko irabazi arren, oraindik gehiago nahi dute (Dirú askò irábazì arrèn, oráyndìk géy-agò nay dutè)
- Eguerdian zer eman zizuten jateko? (Egwérdi-àn zer emán zizútèn játekò?)
Ariketen itzulpena ::: Traducción de los ejercicios
- Allí mismo tenéis el libro: os lo he puesto encima de la mesa.
- ¿Qué os ha preguntado ese chico?
- Esa nueva iglesia es admirable; si queréis, os la enseñaré (enseño) mañana
- En Euskera no existe el uso del presente en sentido de futuro, siempre se debe usar la forma de futuro.
- Al ir allí, os preguntarán el nombre.
- Aunque fuera doloroso para vosotros, os dije la verdad.
- ¿Qué os dijo la madre porque llegasteis tan tarde?
- Al mediodía os dijimos que viniéseis a nuestra casa, pero vosotros no aparecisteis.
- Ese ladrón malo os robó los móviles.
- ¿Os ha preguntado mi nombre ese señor?
- ¿Dónde te cosieron ese precioso vestido?
- En el mes os envié cinco cartas.
- Aunque no lo hagas (hables, ya que el verbo hablar es hitz egin) bien, siempre me tienes que hacer (hablar) en euskera.
- Aunque ganen mucho dinero, todavía quieren más.
- ¿Al mediodía qué os dieron para (de) comer?